Vårt ekologiska fotavtryck – nu och då

Idag äter vi otroliga mängder kött och deras påverkan på vår miljö är allt annat än positiv. Vi lever i en tunn biosfär som tar emot livsviktigt flöde av solenergi. Biosfären är det enda stället på jorden som liv kan förekomma. Om vi skulle fördela biosfärens yta per person skulle alla få 1,8 globala hektar. Det är detta som kallas det ekologiska fotavtrycket. Varje svensk har ett ekologiskt fotavtryck på ca 6,1 globala hektar. Om alla skulle leva som en svensk skulle det kräva 3,4 jordklot istället för 1 som vi lever på nu. Köttindustrin och allt vad det innebär har haft en påverkan på att vi skulle behöva fler än 1 jordklot att leva på. All den betesmark som används för att ge foder till djur kräver 0,14 globala hektar. Det är inte det som har mest påverkan på det ekologiska fotavtrycket, men det är inte heller det som har minst påverkan. Om vi skulle lägga ihop det med allt det andra, så som havsyta, skogsmark och bebyggdmark, skulle det överskrida den mängd som jorden klarar av. Något som kan vara lite otäckt att fundera över ”Hur kommer det se ut om 100 år?” Kommer vi att fortsätta i den här takten eller kommer vi att inse att vi inte kan fortsätta leva som vi gör utan att vi behöver förändringar, effektiviseringar och samarbeta. Vi kan stryka under samarbete då skillnaderna i vår värld är väldigt stora. Ta en titt på Bangladesh bara, om vi skulle leva som dem gör skulle vi bara behöva 0,3 jordklot. Vi måste därför överväga och balansera våra kostnader inom köttindustrin och ta hänsyn till allt vad det innebär. De långa transporterna, foder till djuren, djurens egna avgaser etc. måste förändras. Det land som äter mest kött är USA där de äter 124kg per person och år, sedan ligger Sverige på plats nummer 37 på listan med 80kg/person och år. Alla köttsorter påverkar vårt klimat på olika sätt som jag förklarat om i ett av mina andra inlägg, i USA exempelvis äts det 33 % nötkött av de 124 kg, medan i Kuwait äter de bara 3 % nötkött men samtidigt 81 % fjäderkött. Det blir därför olika stora konsekvenser för olika köttsorter.

 

 

 

Det har alltid uppfattats som ett tecken på status och ära om man haft möjligheten att äta kött i överflödiga mängder, i synnerhet i Europa. Vi kan tydligt se att dessa kostvanor hör ihop med det faktum om att människan sitter högst upp i näringskedjan och att vi hänsynslöst har utnyttjat det.

 

Som sagt har vi ätit kött i urminnestider, men det har varierat i popularitet från period till period samt att på vissa ställen i världen har man inte ätit lika mycket kött pga. kulturella normer och religiösa riktlinjer. De sociala och ekonomiska aspekterna har därför också haft en påverkan på vår diet. Exempelvis under vår tid som jordbrukssamhälle åt man i allmänhet mindre kött än vad man åt under jägarsamhället. Från andra hälften av 500-talet har vi skriftliga belägg för att västeuropeiska kungar avundsjukt bevakade sina jakträttigheter i de skogar som de hade beslutat att kalla för sina egna. Köttfrossandet fick konsekvenser för den egna kroppen. Detta märktes avsevärt under medeltiden då många kungar fick namn som exempelvis Karl den tjocke (fransk kung, död 888) och Ludvig den fete (fransk kung, död 1137). Medeltidens djur var mycket mindre än vad de är idag. Kor och får gav mindre mjölk och mindre kött än vad vi får idag. Därför har man hittat flera djurben vid utgrävningar.

 

 

 

Om vi ser på dagens samhälle finns det många vegetarianer och veganer som kämpar för djurens rätt och då är frågan om det fanns någon motståndsrörelse under medeltiden. Jo visst fanns det folk som avstått från kött, men det var inte så mycket av ideologiska eller etiska skäl, utan det var mer pga. brist på tillgänglighet samt fattigdom. Man är lite osäker på när vegetarianer trädde fram på scen, men när det först träder fram i skriftliga källor är det som religionsutövande.  

 

Sammanfattningsvis så är den vegetarianism vi har kring oss idag ett relativt nytt fenomen. Förr avstod man från kött antingen för att man var fattig eller för att man tillhörde en religiös eller filosofisk skolbildning. På senare tid har vi fått bevittna framväxten av hela det vegetarianska samhället. Vi får se om våra normer ang. vår diet kommer ändras.

/Alice

 

Källor:

http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-brodet-blev-kott/

http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.php/1101490/bas5.pdf

 

RSS 2.0