År 2012 genomförde professor Gilles- Eric Seralini en långtidsstudie som bekräftade de otroliga skillnaderna på grisars inre organ som ätit; 1- gräs från öppna fält, 2- genmodifierad majs och soja. Studien visar att Monsanto, ett välkänt företag i USA som experimenterar med gener, och agroindustrins påtryckningsgrupper har kunnat kontrollera den statliga tillsynen. Detta får många att tro att detta kött endast säljs på snabbköpen i USA, men sanningen ser annorlunda ut. Kött från djur som ätit en blandning av gm- majs och soja förekommer i hela EU. Trots lagar i EU som säger att det ska stå på en produkt om den innehåller mer än 0.9 % gm- produkter, har EU-kommissionen beviljat kryphål efter påtryckningar från en gigantiskt amerikansk spannmålskartell. Det gör det möjligt för EU- livsmedel att kontamineras med stora mängder gmo. Importerat djurfoder som innehåller genmodifierad majs eller soja behöver inte märkas. I och med att majoriteten av köttindustrins djur idag i både EU och USA, föds upp i industriella masskoncentrerade utfodringsboxar och burar, och också utfodras en blandning av Monsantos genmodifierade majs och soja, kommer gmo in i vår kost i stora mänger och påverkar vår hälsa.

Födan har alltså en stor påverkan på kreaturens hälsa, då många av dem till exempel har drabbats av allvarliga mag- och tarmproblem samt reproduktiva problem. Det som är värt att nämna är att grisens tarmkanal är mycket lik människans.Nivån av allvarliga inflammationer i magen var extremt mycket högre hos de grisar som utfodrats med gm- föda. Dessa grisar hade även en livmoder som vägde 25 % mer än livmodern tillhörande de grisar som inte ätit gm- föda. I och med likheterna mellan grisens och människans tarmkanal, är det aktuellt att fundera över den reproduktiva förmågan hos människan som ständigt exponeras för kött från djur som ätit genmodifierad majs och soja.

Genmodifierad majs utgör ett hot mot miljön, djuren, och människors hälsa. En myt bland annat Monsanto använder sig av är att genmodifierad majs är säkert för miljön. Men de växtgifter som sprutas på vissa majssorter är extremt miljöfarliga. Vissa har även beskrivits vara ”en stor risk för däggdjur”.

Gmo-majs påstås också av gentekniksföretagen ge ekonomiska fördelar, vilket inte heller har visat sig stämma. Nackdelarna med genmodifierad majs och grödor slår hårt mot de fattiga på landsbygden i u-länder. Gmo-frön marknadsförs hårt och presenteras som mirakelfrön. Agrokemiska företag som Monsanto erbjuder stora lån till bönderna så att de kan köpa dessa frön, vilket är betydligt dyrare än vanligt utsäde. Sedan visar sig fröna inte vara ett mirakel och inte heller ge större avkastning, vilket gör att bönderna blir låsta med skulder och nya lån för att köpa nytt utsäde, då agrokemiska företag inte tillåter att spara gmo-frön för nästa säsong.

De agrokemiska företagen påstår sig också kunna minska hungern i världen genom gmo-majs. Men hungern beror egentligen inte på tillgången till mat, utan hur maten distribueras. Alltför många människor har inte en inkomst som tillåter att köpa mat, och inte heller jordbruksmark. Gmo-frönen kommer som redan nämnt förvärra hungerproblemen för bönder i u-länder och öka deras skuldsättning.

Genmodifierad majs och soja är kort sagt inte en hållbar lösning, varken för djur, människor eller miljön.

/Claudia

http://newsvoice.se/2013/07/29/alarmerande-ny-studie-om-monsantos-grisfoder/

http://www.greenpeace.org/sweden/Global/sweden/p2/gmo/report/2009/faktablad-gmo-majs-verkligh.pdf