Hej alla grisfisar! Mycket av djurens uppfödning är manipulerad av människor för vår egen vinning. Uppfödning menas med att föda upp djur och avel innebär effektivisering av köttproduktionen för att få fram djurarter som växer snabbare, har mer kött på kroppen, är friskare och behöver mindre foder. Avel kan vara både positiv och negativ beroende på dess användning. Ur ett hållbart perspektiv kan avel användas för att få en positiv utveckling. 

I uppfödningen och avel av djuren används för det mesta tre olika metoder. Isolering av djuren då de måste i särhållas från utomstående gener, uppfödaren använder en styrd selektion, alltså att se till de djuren med bäst drag parar sig med varandra för att föra dessa gener vidare. Sedan används även inavel till viss del för att ta bort icke önskade egenskaper eller för att göra en egenskap mer konkret, men detta kan även öka risken för att djurraser har ökad risk för genetiska åkommor. Dessutom är det uppfödaren som bestämmer vilka av avkommorna som är mest lämpade för avel beroende på egenskaper och vilka som ska para sig med varandra. Exempelvis de kossor som är störst eller den höna som lägger mest ägg är ett bra alternativ för uppfödaren att föra djurets gener vidare. Uppfödaren väljer även de djur som är mest tåliga med minst temperament för att djuren ska bli lätthanterliga.

Ekonomiskt perspektiv:
Men varför avlar vi fram djur med bra egenskaper? Den främsta orsaken till människans manipulation av djuruppfödningen är av ekonomiska skäl. Att manipulera köttkonsumtionen är det mest effektiva sättet för människan att sälja och tjäna pengar. De djur som är mest effektiva för produktionen, säljs mest och där av fortsätter djuret att utvecklas. Eftersom köttet efterfrågas mer och mer i världen ökar uppfödningen ännu mer, djurens förväntningar klarar inte dessa krav och därför ökar aveln. Det är även mycket som undanhålls från uppfödarna i Sverige och andra länder och informationen om uppfödningen kan till viss del vara begränsad för att förhindra att konsumenterna inte vill köpa köttet, allt för den ekonomiska vinningen. Dessutom är ett sjukt djur, ett kostsamt djur och därför används avel för att föda fram de djur som klarar sig bäst och är friska.

Hönsindustrin:
Inom hönsindustrin är cirka hälften av kycklingarna som kläcks tuppar, dessa dödas direkt efter kläckning eftersom de inte lägger ägg och är inte ”användbara” för människan och får därför inte leva. I Sverige dödas ca 15 000 tuppar varje dag. Hönorna dödas då de är 1,5 år gamla då det inte är lika lönsamma längre för produktionen. Avelsarbetet sker på stora utländska företag som sedan säljer hönsen under olika firmamärken. De främsta avelsfirmorna återfinns i USA, Holland och Tyskland. Under 50-talet utvecklades utländska avelsföretag och en s.k. hybridavel introducerades i Sverige och slog ut konkurrensen för de svenska avelslinjerna, dessa hönor var lättare i vikt, åt mindre foder och producerade mer och därför importeras idag de stora avelsföretagen utländska hybridvärphöns. Hönan är därför ett av många exempel på hur omvärlden påverkar uppfödningen och hur vi behandlar djuren utefter våra egna behov.

Globalt:
När den globala befolkningsmängden ökar, ökar även efterfrågan på livsmedel. Skulle utvecklingsländernas välfärd öka skulle det leda till att produktionssystemet behöver anpassas och utöka ännu mer till konsumenternas efterfrågan och lokala förhållanden. Detta gör att aveln globalt sett måste breddes och utöka djurens kapacitet och anpassningsförmåga. Dessutom kanske inte det sätt vi använder avel på i västvärlden vara socialt acceptabelt i vissa u-länder. Ur ett långsiktigt hållbart perspektiv bör aveln vara anpassad till produktionssystem, miljö och de politiska, sociala och ekonomiska förhållandet i landet.

Miljö:
När det kommer till ett miljömässigt hållbart perspektiv är produktionsegenskaper hos djuren värda att tänka på eftersom en högre produktion per djur innebär en lägre miljöpåverkan per enhet mjölk eller kött. Djurens hälsa är därför viktigt inom uppfödning och avel. Exempel är att slaktsvins uppfödningstid förlängs p.g.a. sjukdom och då ökar kväveutsläppen från grisproduktionen. Djurens välmående ger ökad effektivitet och ökad produktion, detta sänker antalet djur som behövs för att behålla produktionen. Med mindre antal djur behövs inte lika mycket foder och mindre åkerareal till odlingen av foder och i och med detta minskar även miljöpåverkan från förproduktionen. Avel för grisar som har bättre hälsa och sjukdomsresistens ökar grisens tålighet mot exempelvis temperaturväxlingar och detta skulle delvis kunna minska användningen av fossila bränslen till bl.a. temperering av stallar och även innebära färre grisar med låg tillväxt som kan resultera i att mindre antal grisar krävs för att producera samma mängd kött. Behovet av antibiotika m.m skulle även sänkas vilket skulle minska läckaget av dessa ut i naturen. Skulle företag satsa på att avla fram djur med bättre djurhälsa skulle det som sagt minska antibiotikan och därmed ge färre antibiotikaresistenta bakterier.

Negativa konsekvenser:

-          Men avel är inte bara positiv, speciellt inte för djuren. Denna genmanipulation har använts för att få fram bästa möjliga djur. Exempel på detta är Belgisk blå (Belgian blue), det är nötkreatur särskilt framavlade för högsta möjliga köttproduktion. Denna ko kan knappt bära sin egen kroppsvikt och många skador förekommer och innebär ett långt lidande för djuret. De inre organen är förminskade för att få plats med så mycket kött som möjligt. Enda fördelen med Belgisk blå är att köttproduktionen får mer och fint kött. Denna ko är dock förbjuden i Sverige eftersom den inte är socialt accepterad bland konsumenterna.

-          En för stor satsning på ökad effektivitet och därmed också ökad produktion inom avel och uppfödning kan riskera att till exempel djurvälfärden och djurens hälsa åsidosätts.

-          Genmanipulerade djur drabbas av många förväntade och oförväntade negativa konsekvenser. Många blir svårt skadade/sjuka och dör under födseln medan andra kan drabbas av sjukdomar efter en viss tid.

Avel för hållbar utveckling:
Aveln kan vara bra för den hållbara utvecklingen. Ett hållbart produktionssystem bör gynna landsbygdsekonomin och infrastrukturen samt vara väl integrerat med resten av samhället. Dagens konsumenter är intresserade av att livsmedelsproduktionen sker på ett hållbart och humant vis och börjar därför bli viktigare för uppfödarna att använda aveln på ett socialt accepterat sätt.  

Avel ur ett hållbart perspektiv måste ta hänsyn till olika aspekter. Ur ett socialt hållbart perspektiv är exempelvis egenskaper relaterade till djurhälsa och djurvälfärd, miljöpåverkan och livsmedelssäkerhet och kvalitet. Ur ett ekonomiskt perspektiv på hållbar utveckling inom aveln bör sen fokusera på djurhälsa eftersom en positiv utveckling av dessa leder till att produktionskostnaden sjunker.

Konsumentens åsikt om produktionens miljöpåverkan, nya tekniker och djurvälfärd spelar alltså stor roll för hållbarheten.

Länkar:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Avel

http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djur-i-livsmedelsindustrin/honor-tuppar

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo05_21.pdf

http://stud.epsilon.slu.se/1394/1/johansson_h_100617.pdf