Djur i Sverige har det ofta bättre, om än ofta långt ifrån bra, än i många andra länder. Det innebär dock inte att svenskar inte bidrar till den dåliga djurhållningen runt om i världen. Naturligtvis faller även vi för de låga priserna, och väljer då billigt kött framför dyrt. Vi köper alltså ofta kött från länder som inte uppfyller EU:s lägsta krav. Denna usla djurhållning sätter givetvis press på djuren, vilket man redan i förväg har och fortsätter att behandla med antibiotika. Detta är alltså i ”förebyggande syfte”. Istället för en god djurhållning som skulle innebära friska och glada djur, satsar man alltså på dålig djurhållning och antibiotika i exempelvis fodret. Företrädarna för handelns stora kedjor påstår att detta är nödvändigt för att få den snabba tillväxt hos djuren som ekonomin kräver.

Det dåliga djurskyddet innebär att de stressade djuren växer sämre, vilket i många länder förebyggs med ett högt antibiotikatillskott i fodret. Detta kött hamnar sedan på vår tallrik. Kött som under en lång period proppats med mänger av antibiotika, istället för att låta djuren gå fria utomhus och leva under ”naturliga” omständigheter.

De enorma mängder antibiotika som används för att dölja den dåliga djurhållningen är en stor risk för folkhälsan. Antibiotika resistenta bakterier uppstår, vilka smittar vidare och sjukdomar hos människor blir allt svårare eller omöjliga att behandla. Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala påstår att resistenssmitta till och med kan smitta genom direktkontakt, djur till människa. Ett exempel är i Danmark, där grisuppfödare ses som en riskgrupp på sjukhusen, i och med att denne med hyfsat stor sannolikhet smittats av resistenta bakterier i arbetet med djuren.

Medicinering av hela djurgrupper är alltså mycket vanligt i hela världen, men också i EU:s medlemsstater. 2011 studerade man EU:s antibiotikaövervakningsprogram som innefattade 25 länder, och fann att av all antibiotika som gavs till djuren, gavs 90 % till hela djurgrupper, det vill säga i vatten eller foder. Detta förekommer inte lika ofta i Sverige, där det mestadels är enskilda sjuka djur som behandlas med antibiotika.

Infektioner hos människor av resistenta bakterier kostar dessutom enorma summor pengar för samhället, vilket pekar på att en god djurhållning och dyrare svenskt kött inte är kostsamt, utan billigt i längden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Ett gott djurskydd innebär alltså inte endast fördelar för den svaga parten, djuren, utan även för människor och folkhälsan. 

http://www.svd.se/billigt-kott-kan-gora-oss-sjuka-pa-sikt 

http://www.sva.se/om-sva/publikationer/antibiotikaresistens/faktablad-om-antibiotika-och-djur

/Claudia