Köttindustrins påverkan på östersjön

 
Här ser vi en bild på ett hav, ett hav vid namn östersjön. Dock är detta inte ett problemfritt hav och återigen är det vi människor som orsakat de största problemen.

Vi har nog många av oss hört att man inte bör äta fisk från östersjön eller flera gånger sett att vattnet är så pass fullt med alger och smutsig botten att man helt enkelt avstår från att bada. Nu kanske ni undrar hur köttindustrin hänger ihop med detta och sanningen är att det är en av de största faktorerna till varför östersjön är så skadad som den är idag och har fått förödande konsekvenser. Allt på grund av att vi (envisa som vi är) ska fortsätta öka och producera kött för att sälja vidare på ”effektivast” sätt. Men oftast är inte det snabbaste och effektivaste sättet det bästa i längden. Det unika ekosystemet i havet innehåller ett unikt djur- och växtliv, men detta hav är i kris. Havsmiljön är otroligt känslig och påverkas av allt som sker i omgivningen runt havet.

 

Nu kommer jag gå in på den vidriga sanningen bakom detta. Östersjön håller bokstavligt talat på att fyllas med skit. Köttindustrier nära havet släpper ut gödsel, urin och döda kadaver rakt ut i naturen som en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna och åker istället vidare till grundvattnet, diken och vattendrag och hamnar tillslut i östersjön. Något som är okänt för många är att 20 000 grisar producerar lika mycket skit som 60 000 människor gör och ni kan tänka er att det är som små städer fast utan reningsverk. Dessutom så försvinner de små gårdarna och i stället kommer stora köttproducerande företag med tusentals djur. Hur denna gödsel kan påverka så mycket är dels för att djurens urin och avföring innehåller massor av kväve och fosfor.

Människor bidrar till fosforn och kväven på många sätt. Dels för att djuren till stor del utfodras med odlade grödor. För att få fram deras foder använder bönderna ofta konstgödsel. Det innebär ett stort extra tillskott av kväve och fosfor. Dessa är näringsämnen som redan finns i miljön men när tillskottet blir för stort på grund av mänskliga handlingar uppstår problemen. Gris- och hönsgårdar producerar extremt stora mängder fosfor som bidrar till den övergödning som sker i den förorenade östersjön och ökar den giftiga algblomningen. Utöver detta försvinner kväve betydligt snabbare än fosfor i östersjön och detta leder också till utvecklingen av fosfor.

Konsekvenserna av köttindustrins påverkan på östersjön är som sagt en kraftig algblomning som gör att vattnet blir fläckvis grynigt, grön/brunfärgat, randig/strimmigt och påverkar därmed badvattenkvalitén som jag nämnde i början och dessutom påverka människors hälsa på olika sätt. Det kommer även påverka samhällsekonomin om inga åtgärder görs som vi eller kommande generationer kommer behöva ta hand om i framtiden. Inte nog med detta påverkas den biologiska mångfalden på flera sätt:
- Stör förhållandet mellan organismer i vattnet
- Påverkar växtlighet som ger skydd och utgör födosöksområden för fiskyngel och andra djur.

 

Allt detta hänger ihop med vårt mänskliga beteende, okunskap och politiken. Befolkningen inser inte hur allvarligt problemet är eftersom vi inte är tillräckligt informerade och eftersom vi i västvärlden har relativt bra välstånd ökar även köttproduktionen och detta mönster är lika i hela världen. När välståndet ökar äter vi mer kött och för att möta denna efterfrågan krävs en industrialisering av jordbruket och ännu mer ”effektivt” sätt att producera kött på snabbast och bästa sätt oavsett konsekvenser. Om vi såg hur botten såg ut uppe på land skulle det toppa löpsedlar, sändningar och locka politikernas uppmärksamhet, men så länge det ser hyfsat bra ut på ytan är vi blinda för verkligheten under ytan. Eftersom östersjön handlar om allt från fiske och kultur till rekreation och turism, bör något göras pronto!

 

Bilden visar köttproduktion i Sverige och ett urval andra länder runt Östersjön. Det är tydligt att Polen och Danmark påverkar östersjön allra mest.

Totalt nio länder gränsar mot Östersjön och även Öresund och Kattegatt. Vi i Sverige står för 14% av den årliga kvävetillförseln, vilket är den näst högsta siffran, och 11% av fosforn. Men att kväveutsläppen är så stora för oss är på grund av våra långa kuster där många vattendrag mynnar. Polen ligger etta på denna lista med 25% av kvävet och 31% av fosforn. De bakomliggande orsakerna till att Polen är en så stor bov i detta är deras stora befolkning (38 miljoner), en stor jordbruksareal samt många djur. Men det är ingen ursäkt att fortsätta förstöra våra hav. I polen har stora internationella köttföretag etablerat sig och är extremt stora och bidrar enormt mycket till övergödningen.

På andra sidan Östersjön sker strukturomvandlingar och modernisering av jordbruket. Rysslands statliga direktiv säger att landet ska vara en stor köttexportör 2021 (som bidrar till övergödningen!). Vitryssland tar emot slaktade djur från ett stort antal länder som de sedan förädlar till köttprodukter och satsar på att bli ledande inom köttförädlingen.

 

Vi måste tillsammans kämpa för Östersjön! Var aktiv och uppmärksamma folk om problemet genom att exempelvis ställa frågor till dina lokala politiker om Östersjöns miljö, skriva insändare och driv frågan framåt. Dessutom skadar det inte att äta mindre kött;) Politikerna bör som sagt ha tydliga och strikta regler till exempel regler för spridning av gödsel inom jordbruket. Dock kommer det ta lång tid innan problemet minskar eftersom det som redan hamnat i havet kommer stanna i flera generationer. Det är därför ännu viktigare att börjar agera och vi gör det vi kan redan nu! Enligt somliga forskare är nyckeln till framgång att ta hand om avföringen på samma sätt som det görs i städer samt att finna teknik för att återanvända den fosfor som finns i djurens avföring istället för att göra ny. Det har även diskuterats om att omvandla gödsel till energi i form av biogas, men att detta förmodligen inte skulle räcka.

 

Tillsammans räddar vi östersjön från köttindustrin!

 

http://www.fokus.se/2011/05/kottsuget-fyller-badet-med-godsel/

http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/rdda-stersjn/havet-gr-att-rdda/1249336-havet-gr-att-rdda

http://havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/jordbruk-och-matvanor/kottkonsumtionens_roll

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ingenovergodning/jordbruketochovergodningen.4.4b00b7db11efe58e66b80001608.html




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0