Atmosfären delas av allt liv på denna planet. Alla ska vi samsas om resurser och visa respekt för det vi har fått. Människan har dock inte visat på denna respekt på jordens resurs som har bidragit till att atmosfärens egenskaper har förändrats och fortsätter att förändrats drastiskt om ingenting görs. Atmosfären har blivit varmare och koncentrationen av växthusgaser ökat och på senare år har köttindustri varit en uppmärksammad sektor till detta. Men varför görs så lite?

För det första är det extremt låg kunskap om köttets påverkan som minskar utvecklingen, men detta har sin grund i den politik som driver världens länder. Torts den tydliga påverkan på vår miljö görs inga stora konkreta förändringar. Vad beror detta på kan man undra? Jo, det är det bristande intresset samt ekonomiska orsaker som minskar denna utveckling och globala kunskap. Varje dag utan dessa konkreta förslag till en hållbar utveckling gällande köttkonsumtionen är en dag förlorad och klockan tickar för kommande generationer. Detta ämne har stora bristande ambitioner och engagemang och det är en uppenbar klyfta mellan vetande och handlande inom politiken. Allt ifrån vetenskaplig osäkerhet, ekonomiska intressen, politisk oenighet och ojämlika förhållanden mellan länder bidrar till att internationella klimatöverenskommelser inte upprättas.

Varför människor agerar som vi gör är ren egoism eftersom man fokuserar mer på nuet än framtiden. Detta börjar bli ett globalt kollektivt problem och blir ännu mer känsligt när det gäller vem som ska ha beslutandemakt över vem som ska göra vad. Politiken diskuterar mycket om hur och i vilken utsträckning man själv bör och kan förändra befolkningens beteende och livsstil. Det saknas helt enkelt initiativ! Skulle vi jämföra hur politiken ser ut inom bilismen (trafik, avgaser m.m.) kan vi se att problemet är likartat när det kommer till påverkan på miljön, men skiljer sig gällande graden av politiskt agerande på grund av bred kunskap. Att undanhålla information angående köttkonsumtionen sker dagligen av politiker världen över och är endast en kortsiktig ekonomisk lösning eftersom dem ”slipper” ta tag i problemet i lika stor grad när befolkningen är okunniga om ämnet och dess effekter och inte behöver lägga ut lika stora summor pengar för att rädda framtida generationer. Men vi måste satsa för att vinna i längden!

Alla måste ta ansvar. En stor del av det kött som konsumeras i Sverige är importerat och har bidragit till utsläpp i andra delar av världen. Det är därför motiverat att se utsläppen utifrån ett globalt perspektiv även om vår konsumtion sker i Sverige. Men frågan vem som bär ansvaret till varför det har blivit som det har blivit och vilka som har mest möjlighet att förändra klimatet diskuteras fram och tillbaka. Sveriges och vissa andra europeiska länder konsumerar relativt lika mycket kött och betraktas för typiskt västerländskt. Det är välfärdsländerna som har påverkat klimatet mest och som samtidigt sitter på de ekonomiska möjligheterna att göra något åt saken och det är detta som höjer frustration och debatter i hela världen. Samhällsfrågor kan lyftas på många sätt inom detta. Folk skriver insändare i tidningar, bedriver lobbyism (politiskt påtryckningsarbete) och engagerar sig i utomparlamentariska organisationer. Detta är endast fåtal exempel på de civila samhällets påverkan på den politiska arenan.

Miljöpartiet har i flertal motioner framhävt köttkonsumtionens påverkan på miljön och i en motion (2009/10:MJ370, undertecknad av Peter Eriksson m.fl, Miljöpartiet) hävdar dem att en hög köttkonsumtion är dålig för både klimat och hälsa vilket stärker utredning av hur ekonomiska styrmedel kan stödja en mer miljöanpassad mat. Från Vänsterpartiet och flera andra partier i Sveriges riksdag finns även där motioner som råder till nationella mål för minskad köttkonsumtion i syfte att få klimaträttvisa.

 

Hållbara lösningar:
Att minska köttkonsumtionen och att göra köttproduktionen miljövänligare är två huvudsakliga sätt att minska miljöpåverkan. Regeringen kan höja metanreduceringsstödet. 30 miljoner kronor per år ska ha diskuterats leda till en minskning av utsläppen med motsvarande 50 000-70 000 ton koldioxid år 2020. Metanreduceringsstödet är en stor insats och en viktig åtgärd för att sätta igång marknaden och för att förbättra potentialen för gårdsbaserad bioproduktion inom lantbruket.

En annan lösning vore att införa en köttskatt. Naturskyddsföreningen talar om en klimatavgift på all köttkonsumtion. Enligt deras beräkningar skulle avgiften vara ca 20-25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten på 9-12 miljarder kronor årligen. Dessa inkomster kan i sin tur brukas för att gynna jordbrukets ekosystemtjänster och göra stora framsteg för att rädda vår miljö. Dock har köttsektorn en viktig ekonomisk och socioekonomisk faktor vilket gör att köttskatt är svårt för politiker att vinna röster på just på grund av de problem jag nämnde i början: brist på intresse och egoistiskt samt kortsiktigt tänkande på grund av bristande kunskap. Detta blir som en ond (icke-miljövänlig) cirkel. Om vi återigen jämför med fordonstrafiken/bilismen så är de svenska riksdagspartierna eniga om att fortsätta beskatta i fortsättningen, men inget liknande förslag riktat mot köttsektorn. Köttskatt har endast behandlats ett fåtal gånger i riksdagsdebatter.

Dock sker förändringar dagligen och kunskapen sprids. Det finns stor folkligt stöd för djurens rättigheter och för vegonormen som ökar successivt. En vegovåg sköljer in över oss och fyller våra butikshyllor med vegetabiliska produkter eftersom man producerar det som efterfrågas. Var tionde svensk är vegetarian och enligt tidningen Miljöaktuellts kommunenkät 2015 har ca 40 % av kommunerna infört köttfria dagar eller i alla fall minskat köttkonsumtionen på andra sätt.

Åtgärder som sker i samhället bidrar till ett förändrat konsumentbeteende och leder till att politiska handlingar uppstår då när viljan finns. Det är dessa åtgärder som kallas för styrmedel och kan innefatta lagar eller ekonomiska förändringar, som t.ex. köttskatt.

Som sagt tänker många egoistiskt eftersom ett miljöfrämjande beteende innebär kostnad i ansträngning, prestige och pengar samt att det kostar mindre att släppa ut föroreningar än att minska utsläpp. MEN: Vi måste börja någonstans! Om politikerna inte gör det, gör vi det eftersom the power of the people is stronger than the people in power!!!!!!!!!!!

 

/Sandra

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37128/2/gupea_2077_37128_2.pdf

http://www.dn.se/debatt/repliker/inte-hallbart-med-hog-kottkonsumtion/

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article21029298.ab

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/metanreduceringsstod_H002MJ336