Olika aspekter att tänka på inom köttkonsumtionen:

• I olika delar av världen varierar köttkonsumtionen beroende på olika aspekter som tex. kan vara religiösa, kulturella aspekter, naturliga förutsättningar och ekonomiska förutsättningar.

Religiösa och kulturella aspekter

Religion och kultur påverkar hur mycket kött som konsumeras och vilket kött.

I Indien, som till folkmängd är världens näst största land har en stor del av befolkningen en hinduisk troslära. Detta gör att cirka 80% av befolkningen har en vegetarisk kost. Där är ris grunden till det mesta av maten man äter. Inom hinduismen är kon helig, vilket gör att man i stora delar av landet har ett förbud mot att slakta kor.

Runt om i världen är fläskkött det vanligaste, men för andra troende inom judendom och islam är det inte tillåtet att äta griskött, vilket gör att konsumtionen minskar i dessa länder där många är judar och muslimer. I dessa länder är det vanligt med kyckling, nöt och får/lammkött istället. Judar vill också att djuren ska slaktas på ett visst sätt om de ska äta köttet. Djuren får t.ex. inte vara bedövade när de slaktas, det ska vara en speciellt utbildad person som gör ett snitt över djurets strupe så att blodet får rinna ur så djuret dör. Detta är dock förbjudet i Sverige, vilket gör att en trogen jude i Sverige måste köpa kött som importerats från andra länder. 

I många länder i Asien är griskött den viktigaste typen av kött. Orsaken är att vildsvinet tämjdes tidigt i Asia och därför är griskött en stor och naturlig del av kosten. I Kina, där står griskött för 70% av allt konsumerat kött i hela landet.  

Av kött som konsumeras så finns det inga religiösa hinder inom kristendomen. Dock kan kulturella aspekter ha betydelse inom kristendomen. Kött från sällskapsdjur äts inte av någon stor utsträckning i Sverige, t.ex. hästkött, hundkött osv. Men i andra delar av världen struntar man i om köttet kommer från våra sällskapsdjur eller inte. Många har t.ex. kaniner som sällskapsdjur och äter kaninkött.

Nötkött används inom jordbruksindustrin i många u-länder. Det används ofta som bi produkt, då man först använder det till dragdjur och sedan används som kött efter att djuret inte längre kan användas som ett dragdjur. Nötkött kan även vara en biprodukt av mjölkproduktionen, särksilt i Indien. Då mjölkproduktionen är så pass viktig för den vegetariska kosten. I många länder används också köttet som en biprodukt till ullindustrin, då ull är en viktig resurs till människan och varit det under en lång historisk tid.

Naturliga aspekter och förutsättningar

Landets naturliga förutsättningar är en stor orsak till vilket kött som konsumeras. I USA Brasilien och Europa finns det stora naturliga betesmarker för djuren, vilket gör att nötkött är stort. På många ställen går djuren runt året om och betar utomhus, vilket är en vädligt bra förutsättning för djuren. På andra ställen i världen har man inte dessa naturliga förutsättningar, på många ställen har man knappt uteplatser för djuren, knappt några betesmarker. På platser där det inte är så tätbefolkat så passar det för denna köttproduktion.

I Pakistan, Iran, Turkiet, Kina och Australien är det vanligar med konsumtionen av får och lammkött. Orsaken till det är att man i dessa länder har landskap som är för dåligt att odla på som är torrt eller för brant, vilket gör att det passar för får och getter.

Naturliga förutsättningar har därför en stor inverkan på hur mycket kött som konsumeras och vad för typ av kött som konsumeras. 

Ekonomiska aspekter

I länder där befolkningen har större inkomster byts basvaror ut i butikerna mot dyrare varor som kött. Detta pågår i många u-länder, där man får det bättre ställt ekonomiskt och varprna i affären byts ut för att man vet att befolkningen har råd att köpa detta. Eftersom att kött har en hög status vill ofta folk lägga ner pengar på det. Därför ökar köttkonsumtionen när man i länder får det bättre ekonomiskt ställt och misnkar när man har det sämre ställt.

I dagens samhälle i världen ökar gris och kycklingkött mest. Då Kina har det bättre ställt än för några år sedan och därför konsumeras mycket mer kött där än förr, Kina är världens största konsument av griskött.

I fattiga länder är kyckling mer populärt och konsumeras mer, då kyckling är ett billigare köttslag än t.ex. griskött. I länder med högre inkomst men där man har sämre tider ekonomsikt, där byts ofta nötkött eller andra dyra köttslag ut i affären och kyckling konsumera mer.

Just nu ökar konsumtionen av nötkött då välfärden förbättras i många delar av världen hos befolkningen.

Så nu vet vi att köttkonsumtionen påverkar mycket av olika samhällsgrupper och samhällsstrukturer, även individer. Beroende på vilka religiösa och kulturella aspekter som finns i området där man bor, är konsumtionen av köttindustrin olika. På många platser är det förbjudet eller inte rätt att äta kött eller olika typer av kött, vilket då beror på religiösa eller kulturella aspekter. Köttkonsumtionen kan också påverka de religiösa och kulturella aspekterna. Genom att människor tycker att det är en högre status att köpa olika slags kött typer, kan då de religiösa aspekterna förändras? För många som inte är fullt troende kan det säkert vara så. Att man struntar i att man inte får äta griskött t.ex. men äter det ändå. Att äta det ändå kan också bero på att det kanske inte serveras något annat. Att skolan bara serverar det? Då är det antagligen vanligt att barn äter köttet ändå på grund av hunger eller på grund av att alla andra elever äter det. Detta är nog ett problem i vissa skolor i Sverige. Men nu när Sverige har många olika människor med olika religiösa aspekter bör det problemet vara löst. Och dessa samhällsgrupper där man har olika religiösa och kulturella tankar påverkar köttkonsumtionen. I orter där många invandrare bor, där det kan vara många som inte äter griskött till exempel. Där säljer man kanske inte lika mycket av det i affärerna i närheten. Konskevenserna av detta kan då vara negativa och positiva. För barnen i skolan kan det vara väldigt jobbigt att äta grisköttet när de vet att det ändå är fel av dom att äta köttet. Men det kan ju leda till att köttkonsumtionen minskas (vilket skulle vara positivt för världen).